Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://www.cyclingplus.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Redaktionsbloggen
Svenska Cycling Plus
Redaktionsbloggen

Vad är det med svenskarna och de stora motionsloppen

Jag kan inte sluta förundras över vad det är som gör att svenskarn de senaste åren blivit allt mer fanatiska i att delta i de stora motionsloppen. Vättern sålde slut på 21000 platser på drygt 2 timmar, Cykelvasans 12000 platser strök med på under halvtimmen och när Vasaloppets 15000 platser släpptes igår tog det bara 10 minuter innan det var fullbokat.

Våra stora löptävlingar Stockholm maraton, Lidingöloppet och Göteborgsvarvet har liknande siffror även om det där inte handlar om minuter och timmar. Men räkna med att vara ute minst ett halvår i förväg för att få en plats.

Att vi just nu ser en tydlig motionstrend i hela samhället råder det ingen tvekan om, men vad är det som lockar folk att betala dyra anmälningsavgifter, delta i lopp som är fyllda till bredden av deltagare och betala dyra boenden – bara för att loppet är känt?

Visst, organisationen runt de ovan nämnda loppen är i de allra flesta fall mycket bra, i vissa fall snudd på imponerande. Men jag kan ändå inte förstå varför det ”vanliga” motionsloppet, till exempel Ränneslättsturen, Mörksuggan, Hallandsloppet, SMACK-rundan, Trosa Stadlopp, Sunnerboloppet, Skinnarloppet och Orsa Grönklitt Ski Marahon, som alla är kanontrevliga exempel på motionslopp/tävlingar med bra organisation, trevliga banor och allt det andra som vi vill ha, inte kan locka mer än på sin höjd ett tusental deltagare. Flera av exemplen ovan har lång tradition och lockade under sin glans dagar mångdubbelt fler än de 2-300 deltagare de gör idag.

Är den motionerande svensken så rädd för att ”visa upp” sig att man inte vågar delta i dessa mindre arrangemang, utan man vill dölja sig i den stora massan. Eller imponerar det så mycket mer bland släkt och vänner att man kört CykelVasan än den i icke cykelkretsar så mycket mer okända men betydligt tuffare Ränneslättsturen?

Jag har inget svar på frågan och jag säger inte att det är fel att köra de stora loppen, men jag vill gärna slå ett slag för alla de mindre loppen där du slipper betala mångdubbelt i startavgift för att få trängas med så många som möjligt på en bana som egentligen inte klarar av ett så stort deltagarantal bara för att ”alla andra kör” eller organisationen bakom har helt andra resurser att marknadsföra sitt arrangemang.

Vad tror du? Kommentera gärna i kommentarsfältet nedan.

Thomas Ojala Gunn
I AM THE SUPERADMIN! Om du hittar en bugg eller ser nåt som inte stämmer eller något som skulle kunna vara bättre... maila till thomas.ojala.gunn@dohi.se bah så löser vi det.

1 kommentar

  1. Jag har själv tänkt på detta många gånger, speciellt då skillnaden mellan exempelvis Cykelvasan och Mörksuggejakten där det sistnämnda loppet i mina ögon är betydligt bättre/billigare än det förstnämnda men ändå är det Cykelvasan alla ska cykla.
    Vi människor är i grund och botten ett flockdjur, vi följer hellre massan än tar egna beslut.
    Dit andra går dit går vi också och det oavsett om det handlar om motionslopp, affärer, krogar etc.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.